DÄ avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för smÄföretag Àr under utredning, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebÀra för nÄgra utvalda intressenter..

DÄ avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för smÄföretag Àr under utredning, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebÀra för nÄgra utvalda intressenter..

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

1998 Ärs företagsskatteutredning föreslÄr i SOU 2001:11 att beskattningen av kapitalvinster pÄ företagsÀgda nÀringsandelar (BKN) avskaffas. Denna uppsats behandlar frÄgan om hur ett sÄdant avskaffande skulle pÄverka de s.k. fÄmansföretagsreglerna i IL 57 kap. I uppsatsen visar jag att de nuvarande reglerna i IL 57 kap. inte skulle förmÄ uppfylla deras syfte vid ett eventuellt avskaffande av BKN.

Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregÄtt de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för smÄ aktiebolag i Storbritannien. Vidare Àr syftet att undersöka olika intressenters stÄndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jÀmförelse av debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. TillvÀgagÄngssÀttet Àr deduktivt dÄ utgÄngspunkten Àr existerande teorier inom revision och revisionsplikt samt gÀllande lagstiftning pÄ omrÄdet. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av intervjuer med tre revisionsbyrÄer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjÀlp av empirin och valda teorier.

SammanfattningDatum: 2010-01-22 NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Markus Hellström Gustaf Ling Handledare: Ulla Pettersson Titel: Förvaltningsrevision, Eventuella följder vid ett avskaffandeNyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, rÀkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. Problemformulering: PÄ vilket sÀtt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att pÄverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket pÄverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. Metod: Uppsatsförfattarna har valt att anvÀnda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förstÄelse kring Àmnet förvaltningsrevision. SekundÀr data har samlats till stor del med hjÀlp av litteraturstudier och via olika sökverktyg pÄ Internet.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

Svenskt NÀringsliv ville att regeringen skulle undersöka frÄgan om revisionspliktens avskaffande och begÀrde dÀrför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig dÄ lagen Àr tÀnkt att trÀda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvÀrldsförÀndring för revisionsbyrÄerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyrÄerna gör för att möta denna. Vi vill ocksÄ försöka förklara varför revisionsbyrÄerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de ÄtgÀrder de gjort, och vad det beror pÄ. För att undersöka hur revisionsbyrÄerna möter den kommande omvÀrldsförÀndringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebÀr, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkÀtundersökning.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i att kÄr- och nationsobligatoriet den 1 juli 2010 ska avskaffas. Det blir dÄ frivilligt för studenter vid Uppsala universitet att vara medlem i nÄgon studentnation. Uppsatsen syfte Àr att undersöka Uppsalas studentnationers uppfattning av deras marknadsposition och hur vÀl deras strategier inför kÄrobligatoriets avskaffande överensstÀmmer med denna. Syftet Àr Àven att utifrÄn ett teoretiskt perspektiv rörande tjÀnsteleverantörers strategier i samband med avregleringar, analysera vilka strategiska ÄtgÀrder nationerna prioriterar i samband med kÄrobligatoriets avskaffande. En teoretisk referensram rörande tjÀnsteleverantörers strategiska ÄtgÀrder har anvÀnts i detta syfte och operationaliserats i uppsatsens metod.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vi identifierar ocksÄ ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillÀmpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. VÄr referensram bestÄr av gÀllande lagstiftning, normer och pÄgÄende debatt i Àmnet. Vi har intervjuat 12 respondenter frÄn vÄra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vÄr undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna Àr emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervÀgande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett vÀrde.

Idag finns krav pÄ att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen Àr i första hand för att bekÀmpa ekonomisk brottslighet. Svenskt NÀringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslÄr nu att kravet pÄ revisionsplikt för smÄ aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlÀtta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende pÄ kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebÀra för smÄ företag, utifrÄn kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att genomföra intervjuer med tvÄ revisorer, tvÄ bankchefer samt en specialist pÄ Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst pÄverkan pÄ företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebÀra förenklingar för företagen med avseende pÄ t.ex.

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien Àr av kvalitativt slag och bygger pÄ en deduktiv ansats. Empirisk data Àr huvudsakligen av primÀr karaktÀr, vilket har erhÄllits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jÀmförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte pÄverkats av revisionspliktens avskaffande i nÄgon större utstrÀckning. Kvalitén pÄ deklarationen anses i nulÀget inte ha pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén pÄ Ärsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. DÀrmed tyder detta pÄ att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att sÀkerstÀlla och upprÀtthÄlla kvalitén i rÀkenskaperna hos smÄ aktiebolag.

Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten attpÄverka revisorer? Kommer efterfrÄgan pÄ revision att förÀndrasoch kommer nÄgra alternativa redovisnings- och revisionstjÀnsteratt uppkomma?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisorer anser sig pÄverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen Àr att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. MÄnga företag kommer att vÀlja revision pÄ frivillig basis. Avskaffandets övergÄngsperiod kommer att vara turbulent.